Förmaksflimmer (hjärtfladder)
Atrieflimren, også kaldet hjerteflimmer eller forkammerflimmer, er den hyppigste vedvarende hjerterytmeforstyrrelse hos voksne. Ved atrieflimren bliver de elektriske impulser i hjertets forkamre uorganiserede, hvilket kan medføre en hurtig og uregelmæssig hjerterytme. Nogle oplever symptomer som hjertebanken, åndenød, træthed eller nedsat kondition, mens andre ikke mærker noget til rytmeforstyrrelsen.
Förmaksflimmer är sällan livshotande i sig, men bör bedömas och behandlas då tillståndet kan öka risken för bland annat blodpropp i hjärnan.
Vad är förmaksflimmer?
Atrieflimren er en rytmeforstyrrelse, hvor hjertets normale elektriske aktivitet i forkamrene erstattes af mange hurtige og ukoordinerede impulser. Det betyder, at hjertet ikke længere slår med den regelmæssige rytme, som ses hos personer med normal sinusrytme.
Rytmstörningen kan vara kortvarig och komma i attacker eller vara ihållande. Incidensen ökar med åldern, och förmaksflimmer ses oftare hos personer med högt blodtryck, hjärtsjukdomar, diabetes, fetma eller sömnapné.
Symtom på förmaksflimmer
Symtomen varierar avsevärt från person till person. Vissa märker omedelbart att deras hjärta slår oregelbundet, medan andra bara får diagnosen vid en rutinundersökning.
Typiske symptomer kan være hjertebanken, hurtig puls, uregelmæssig hjerterytme, nedsat kondition, træthed, svimmelhed eller åndenød ved fysisk aktivitet. Hos enkelte kan symptomerne være mere udtalte og påvirke dagligdagen betydeligt.
Symtomens svårighetsgrad återspeglar inte alltid sjukdomens omfattning. Även personer utan symtom kan ha förmaksflimmer.
Hur känns förmaksflimmer?
Många beskriver förmaksflimmer som ett fladdrande i bröstet eller en känsla av att hjärtat slår snabbt, oregelbundet eller hoppar över slag. Andra upplever minskad energi, andnöd eller en markant försämring av sin kondition. Vissa har inga symtom och diagnostiseras endast vid en rutinkontroll eller när en oregelbunden puls noteras.
Hur varierar symtomen?
Mange beskriver atrieflimren som en uro i brystet eller en fornemmelse af, at hjertet slår hurtigt, uregelmæssigt eller springer slag over. Andre oplever en pludselig ændring i puls og ydeevne, særligt under fysisk aktivitet.
Nogle mærker kun rytmeforstyrrelsen i korte perioder, mens andre oplever vedvarende symptomer. Der findes også patienter, som ikke har mærkbare symptomer trods atrieflimren.
Orsaker till förmaksflimmer
Förmaksflimmer kan uppstå av många olika orsaker. Risken ökar med åldern, men ett antal sjukdomar och tillstånd kan också bidra till dess utveckling.
Högt blodtryck är en av de vanligaste riskfaktorerna. Dessutom är förmaksflimmer vanligare hos personer med hjärtsvikt, klaffsjukdom, ischemisk hjärtsjukdom, diabetes, sömnapné eller fetma.
Hos vissa personer kan hög alkoholkonsumtion, infektioner eller annan stress på kroppen utlösa episoder av förmaksflimmer. I andra fall finns det ingen uppenbar förklaring.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen ställs genom att registrera hjärtats elektriska aktivitet på ett EKG. Om rytmstörningen endast uppstår intermittent kan längre tids registrering med Holterövervakning eller händelseregistreringsapparat vara nödvändig.
Ved mistanke om atrieflimren vil man ofte også undersøge hjertets struktur og funktion med ekkokardiografi. Derudover kan blodprøver og vurdering af eventuelle ledsagende sygdomme indgå som en del af udredningen.
Syftet är både att bekräfta diagnosen och att identifiera möjliga orsaker eller riskfaktorer.
Behandling av förmaksflimmer
Behandlingen afhænger blandt andet af symptomernes omfang, patientens alder, eventuelle ledsagende sygdomme og risikoen for komplikationer.
Hos nogle er målet primært at kontrollere pulsen og reducere symptomerne. Hos andre kan det være relevant at forsøge at genoprette normal hjerterytme med medicinsk behandling eller andre behandlingsformer.
En viktig del av bedömningen är också risken för blodproppar. Förmaksflimmer kan öka risken för blodproppar i hjärnan, och vissa patienter kommer därför att behöva blodförtunnande behandling.
Den specifika behandlingen anpassas alltid till den enskilda patienten.
Er atrieflimren farligt?
Förmaksflimmer är sällan livshotande i sig, men tillståndet kan vara förknippat med en ökad risk för komplikationer, särskilt blodproppar i hjärnan.
Risikoen varierer betydeligt fra person til person og afhænger blandt andet af alder, ledsagende sygdomme og andre risikofaktorer. Derfor er det vigtigt at få vurderet både rytmeforstyrrelsen og den samlede hjerte-kar-risiko.
Med rätt diagnos och behandling kan många människor leva ett aktivt liv med förmaksflimmer.
När bör man söka en kardiolog?
Det kan vara relevant att bli undersökt av en kardiolog om du upplever ihållande eller återkommande hjärtklappning, oregelbunden hjärtrytm, oförklarlig trötthet, yrsel eller minskad fysisk prestationsförmåga.
Detta gäller även om en aktivitetsmätare eller smartklocka upprepade gånger detekterar oregelbundna hjärtslag.
Vanliga frågor
Är förmaksflimmer samma sak som hjärtflimmer?
Ja. Förmaksflimmer, hjärtflimmer och förmaksflimmer är olika namn för samma hjärtrytmrubbning.
Kan förmaksflimmer försvinna av sig självt?
Ja. Hos vissa personer uppstår förmaksflimmer i form av attacker som upphör spontant. Hos andra blir rytmstörningen mer ihållande med tiden.
Kan man leva med förmaksflimmer?
Många människor lever aktiva liv med förmaksflimmer. Behandling och uppföljning anpassas till den enskilda patientens situation och riskprofil.
Atrieflimren kan øge risikoen for blodpropper og andre komplikationer, men risikoen varierer betydeligt fra person til person.
Kan stress utlösa förmaksflimmer?
Stress är sällan den direkta orsaken, men fysisk eller psykisk stress kan bidra till att utlösa symtom eller episoder hos vissa personer.
Kan alkohol utlösa förmaksflimmer?
Hos vissa patienter kan högre alkoholintag öka risken för förmaksflimmerepisoder.
Många moderna smartklockor kan upptäcka tecken på oregelbunden hjärtrytm. Sådan upptäckt är inte i sig en diagnos, men kan föranleda ytterligare utredning med EKG eller långtidsrytmregistrering.