Retentio testis hos børn

Vad är testikelretention?

Retentio testis, även kallad kryptorkism eller icke-nedstigen testikel, innebär att en eller båda testiklarna inte har sjunkit ner i pungen. Under fosterutvecklingen migrerar testiklarna från bukhålan till pungen, men denna process kan vara ofullständig. Testiklarna kan vara belägna i ljumsken, högre upp i bukhålan, eller i sällsynta fall outvecklade eller mycket små. Kryptorkism är ett annat namn för detta tillstånd, och det är relativt vanligt hos pojkar, särskilt de som föds för tidigt.

Varför uppstår testikelretention?

Retention av testiklarna kan orsakas av hormonella obalanser, genetiska faktorer eller mekaniska hinder för fosterutvecklingen. Risken är högre hos för tidigt födda pojkar, eftersom testiklarna vanligtvis fullbordar sin nedstigning senare under graviditeten.

När ska en icke-nedstigen testikel opereras?

Hos nyfödda är testikelretention relativt vanligt, men många testiklar faller spontant ner under de första månaderna i livet. Om testikeln inte är i pungen efter 3–6 månader rekommenderas klinisk utvärdering. Tidig behandling är viktig för att säkerställa normal testikelutveckling, bevara fertiliteten och minska risken för sjukdomar som testikelcancer.

Vilka är riskerna med obehandlad testikelretention?

Bristande behandling kan leda till minskad fertilitet, ökad risk för testikelcancer och skador på testikelvävnaden. Därför är tidig diagnos och behandling avgörande.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen retention av testikel ställs huvudsakligen genom klinisk undersökning, där läkaren bedömer testiklarnas placering. Vid tveksamhet kan bilddiagnostik, såsom ultraljud, användas för att lokalisera testiklarna. Hos nyfödda med bilaterala icke-palpabla testiklar kan ytterligare undersökningar vara nödvändiga.

När bör du söka läkarvård?

Om en eller båda testiklarna inte kan kännas i pungen, eller om testikeln bara kan kännas ibland, bör du söka läkarvård. Tidig bedömning ger den bästa chansen till korrekt behandling.

Påverkar testikelretention fertiliteten?

Retention av testiklarna kan påverka fertiliteten senare i livet, särskilt om tillståndet inte behandlas i tid. Testiklarna är beroende av pungens lägre temperatur för att utveckla normala spermier. När en testikel stannar kvar i bukhålan eller ljumsken utsätts den för en högre temperatur, vilket med tiden kan skada spermiebildande funktion.

Risken är störst vid bilateral testikelretention, där båda testiklarna inte har sjunkit ner i pungen. Vid unilateral testikelretention, där endast en testikel är påverkad, kommer fertiliteten ofta att vara normal, särskilt om tillståndet behandlas tidigt.

Därför rekommenderas kirurgi (orkidopexi) vanligtvis före 1 års ålder. Tidig behandling förbättrar chanserna till normal testikelutveckling och kan minska risken för minskad fertilitet senare i livet.

Hvis retentio testis behandles rettidigt, vil de fleste drenge vokse op med normal hormonproduktion og gode muligheder for at få børn som voksne.

Ökar testikelretention risken för testikelcancer?

Ja, kvarhållen testikel är förknippad med en ökad risk för testikelcancer senare i livet. Risken är högre hos män vars testiklar inte har sjunkit ner i pungen, särskilt om tillståndet inte behandlas tidigt.



Även om risken är ökad jämfört med den allmänna befolkningen, är den totala risken för testikelcancer fortfarande låg. De flesta pojkar med kvarhållen testikel utvecklar aldrig testikelcancer.

Kirurgi (orkidopexi) minskar inte risken helt, men det gör det lättare att undersöka testikeln och upptäcka eventuella förändringar tidigt. Tidig behandling rekommenderas därför både för att stödja normal testikelutveckling, bevara fertiliteten och förbättra möjligheterna till senare kontroll av testikeln.

Behandling av testikelretention

Behandlingen av retention av testikeln är kirurgisk och kallas orkidopexi. Under operationen förs testikeln ner i pungen och fästs. Ingreppet utförs som dagkirurgi och har en hög framgångsgrad. Efter operationen kan barnet uppleva lätt ömhet och svullnad, men återgår snabbt till normala aktiviteter. Komplikationer är sällsynta, men kan inkludera infektion, blödning eller att testikeln drar sig tillbaka.

Hur utförs orkidopexi?

Orkidopexi utförs under narkos. Kirurgen lokaliserar testikeln, frigör den från eventuella hinder och placerar den korrekt i pungen.