Medicinska krav vid flygmedicinsk undersökning
Vad flygläkaren undersöker vid Class 2, LAPL och cabin crew – och hur hälsotillstånd påverkar ett medical.
Helbredskravene til piloter og kabinepersonale står i EU's fælles regler, Part-MED, og er de samme i hele EASA-området. Kravene er ikke ens for alle: Class 2, LAPL og cabin crew har hver deres regelsæt, og hvad der undersøges, afhænger af klasse, type og alder. De færreste helbredsforhold fører til afslag – langt oftere fører de til supplerende dokumentation eller et medical med en begrænsning. På Charlottenlund Privathospital vurderes kravene af flyvelægerne Eva Lykke og Jacob Fisker, der begge er speciallæger i øre-næse-hals-sygdomme og godkendt af Trafikstyrelsen. Undersøgelserne foregår på hovedafdelingen i Charlottenlund.
Innebär en sjukdom att man inte kan få ett medical?
Nej, i många fall inte. Få hälsotillstånd leder till avslag – oftare krävs dokumentation, flygläkaren rådgör med Trafikstyrelsen eller medical utfärdas med en begränsning. Det gäller även tillstånd som många tror diskvalificerar: välbehandlat högt blodtryck, stabil astma, nedsatt hörsel med god funktionell hörselförmåga och nedsatt syn på det ena ögat kan alla vara förenliga med ett medical när villkoren är uppfyllda.
Samtidigt finns det tillstånd där reglerna är strikta. Vid Class 2 innebär insulinbehandlad diabetes som regel avslag. Detsamma gäller epilepsi och psykos, där det bara finns snäva undantag. För LAPL gäller särskilda regler vid typ 2-diabetes med insulinbehandling. Vilka krav som gäller för varje klass står i EU:s regler, Part-MED.

Vilka undersökningar ingår vid Class 2, LAPL och cabin crew?
Tabellen visar vilka undersökningar som alltid ingår för respektive klass och typ. Kraven skiljer sig mellan piloter och kabinpersonal, och vid revalidation beror omfattningen även på åldern. Giltighetstiden och skillnaden mellan initial, revalidation och renewal beskrivs på sidan om flygmedicin.
När behöver man ta EKG och göra hörselprov?
Vid Class 2 tas EKG vid initial, första gången efter 40 års ålder, första gången efter 50 års ålder och därefter vartannat år. Hörselprov med audiometer krävs endast om man har eller ansöker om instrumentbevis (IR eller BIR): vid initial, vart 5:e år till 40 års ålder, vartannat år till 60 års ålder och därefter varje år. Utan instrumentbevis testas hörseln med ett taltest. Har man nedsatt hörsel eller tinnitus kan ett utvidgat hörselprov hos en specialistläkare i öron-näsa-hals-sjukdomar bli aktuellt.
När behöver man göra en bedömning av hjärt-kärlrisken?
Vid Class 2 bedömer flygläkaren risken för hjärt-kärlsjukdom utifrån ålder: vart 5:e år mellan 40 och 59 års ålder och vartannat år från 60 års ålder – oftare vid riskfaktorer. Bedömningen baseras bland annat på blodtryck, kolesterol och eventuellt långtidsblodsocker (HbA1c).
Om provsvaren saknas på undersökningsdagen kan medical utfärdas först när svaren har kommit. Från 40 års ålder är det därför bra att ta med nya provsvar eller nämna det vid bokningen, så att proverna kan tas samma dag på Charlottenlund Privathospital.
Kilde: Part-MED, MED.B.080 (ændret ved forordning 2024/2076), Trafikstyrelsen

Vilka undersökningar kan flygläkaren begära?
Utöver de ordinarie undersökningarna kan flygläkaren begära kompletterande undersökningar när sjukdomshistoriken eller fynd vid undersökningen gör det nödvändigt – vid både initial, revalidation och renewal. Vissa undersökningar görs hos en specialistläkare. På huvudmottagningen finns både öron-näsa-hals och kardiologi; kompletterande undersökningar ingår inte i den flygmedicinska undersökningen och debiteras separat.
Hur förbereder man sig om man har ett hälsotillstånd?
Allt ska anges i ansökningsformuläret – även sådant vars betydelse man är osäker på. Avvikelser mellan det man uppgett och vad undersökningen visar är en vanlig orsak till att ett ärende drar ut på tiden.
Sedan Trafikstyrelsen ändrade praxis i juni 2026 är den sökandes egna uppgifter den huvudsakliga grunden vid Class 2, LAPL och cabin crew. Man behöver inte rutinmässigt ta fram utskrifter från sundhed.dk, Fælles Medicinkort eller journalanteckningar från sin läkare. Vid bokning fyller man i en kort samtyckesförklaring med några få frågor, och ansökningsformuläret fylls i vid ankomsten. Om journaluppgifter behövs går man igenom dem tillsammans med patienten under besöket eller hämtar in dem med samtycke.
Har man dokumentation som kan vara relevant tar man med den. Det gäller till exempel data från CPAP-behandling för sömnapné , som inte finns på sundhed.dk, men kan hämtas hos leverantören eller sömnkliniken.
Kan man ta medicin och ändå flyga?
Det beror både på läkemedlet och på tillståndet det behandlar. I många fall är det inte läkemedlet, utan den bakomliggande sjukdomen, som påverkar bedömningen. Lugnande läkemedel, starka smärtstillande läkemedel och läkemedel som kan orsaka dåsighet eller påverka uppmärksamheten hör till de grupper som kan medföra problem.
Regelbunden medicinering ska uppges vid undersökningen. Om man börjar med en ny medicin regelbundet mellan två undersökningar ska man enligt Part-MED söka flygmedicinsk rådgivning innan man flyger igen – även om medical är giltigt. Rådgivningen bokas som en separat tid hos flygläkaren. Vilka andra situationer detta gäller står på sidan om flygmedicin. Nya läkemedel ska alltid provas på marken först.

Vad innebär det att ett medical utfärdas med en begränsning?
En begränsning – på engelska limitation – är ett villkor som innebär att ett medical kan utfärdas. Det är inte ett avslag. Den vanligaste begränsningen gäller synkorrigering: medical gäller endast med glasögon eller kontaktlinser, och reservglasögon ska finnas med under flygning. Andra begränsningar innebär kortare giltighetstid, krav på regelbundna uppföljande undersökningar eller villkor för själva flygningen, till exempel endast i dagsljus eller endast med säkerhetspilot.
Vad händer vid avslag och vad betyder unfit?
Vid undersökningen – initial, revalidation eller renewal – utfärdas medical eller så utfärdas det inte. Ett avslag lämnas skriftligen och kan överklagas till Trafikstyrelsen. Vid Class 2 och LAPL kan flygläkaren i vissa ärenden rådgöra med Trafikstyrelsen och därefter själv avsluta ärendet. Ett avslag är inte nödvändigtvis permanent: många gäller bara tills ett tillstånd är stabilt, en behandling har visat dokumenterad effekt eller en observationsperiod har löpt ut.
Unfit används både vid undersökningen och vid sjukdom mellan undersökningarna. Om man blir sjuk – plötsligt eller kroniskt – skadar sig, ska opereras eller börjar med regelbunden medicinering kan flygläkaren bedöma en som unfit. Då får certifikatets rättigheter inte utövas förrän flygläkaren har friskförklarat en som fit. Flygläkaren anmäler unfit och fit till Trafikstyrelsen. Om sjukskrivningen varar i mer än 3 månader skickas ärendet till Trafikstyrelsen, som vanligtvis suspenderar medical. Endast Trafikstyrelsen kan suspendera eller återkalla ett medical.
Har man problem med öron eller balans, till exempel tryckutjämning eller yrsel, kan man utredas av en specialistläkare i öron-näsa-hals-sjukdomar.
Vanliga frågor
Kan man få ett medical om man har högt blodtryck?
Ofta ja. Välbehandlat högt blodtryck är i många fall förenligt med ett medical. Flygläkaren mäter blodtrycket vid undersökningen och bedömer behandlingen, och vid tveksamhet kan kompletterande undersökningar behövas.
Kan man flyga med diabetes?
Det beror på behandlingen. Diabetes som inte kräver läkemedel är ofta förenlig med ett medical om blodsockret är välreglerat. Vid annan läkemedelsbehandling bedömer flygläkaren risken för lågt blodsocker. Insulinbehandlad diabetes innebär som regel avslag vid Class 2. Vid LAPL kan typ 2-diabetes med insulinbehandling godkännas vid förlängning med begränsning (ORL), och ärendet avgörs i samarbete med Trafikstyrelsen.
Kan man få ett medical om man använder glasögon?
Ja. Medical utfärdas då med en begränsning, till exempel VDL eller VML, och man ska ha med sig ett extra par reservglasögon under flygning.
Kan man få ett medical efter en depression?
Ofta ja, när tillståndet är stabilt. Det krävs en tillfredsställande bedömning av en specialistläkare i psykiatri, och vid Class 2 rådgör flygläkaren med Trafikstyrelsen. Om man är i stabil behandling med antidepressiva läkemedel bedöms det individuellt.
Vad gäller om man blir gravid?
Graviditet är en av de situationer då man enligt Part-MED ska söka flygmedicinsk rådgivning innan man flyger igen. Flygläkaren bedömer om och hur länge certifikatets rättigheter får utövas.
Kan ett avslag ändras?
Ja. Ett avslag kan överklagas till Trafikstyrelsen. Många avslag gäller dessutom bara tills ett tillstånd är stabilt eller behandlat, och då kan ärendet bedömas på nytt. Om man har bedömts som unfit på grund av sjukdom mellan två undersökningar får man flyga igen när flygläkaren har friskförklarat en som fit.