Artros – utredning och behandling på Charlottenlund Privathospital

Vad är artros?

Artros är en sjukdom som påverkar hela leden – brosk, ben, ledkapsel och omgivande muskler – inte bara förslitning. Enligt Dansk Reumatologisk Selskabs nationella behandlingsriktlinjer för artros bryts ledbrosket gradvis ned, ledspringan blir smalare och benutväxter bildas vid ledkanterna. Förloppet är långsamt och varierar: perioder med få besvär följs av försämring, då leden svullnar och gör mer ont. De leder som oftast drabbas är knän, höfter, fingerleder och stortåns grundled.

Enligt Den Nationale Sundhedsprofil uppgav 20,9 % av vuxna danskar att de hade artros. Enligt behandlingsriktlinjerna beräknas förekomsten av knä- och höftartros vara upp till 70 % bland personer över 65 år. Förekomsten ökar med åldern, men artros är inte en oundviklig följd av att bli äldre – många har förändringar på röntgen utan besvär, medan andra har besvär utan större förändringar.

Vilka symtom ger artros?

Typiska tecken är smärta vid belastning och när man börjar röra sig efter vila. Smärtan avtar när man kommit igång och förvärras igen vid längre tids belastning. Stelheten efter vila är kortvarig – oftast under en halvtimme – till skillnad från den långvariga morgonstelheten vid inflammatorisk ledsjukdom. Leden kan knaka, kännas förtjockad och med tiden bli mindre rörlig. I fingrarna kan hårda knölar uppstå vid ytter- och mellanlederna samt vid tummens basled; vid artros i knän och höfter känns smärtan i trappor, när man reser sig från sittande och när man går på ojämnt underlag.

Vid försämring kan leden svullna, bli varm och göra ont även i vila, och det kan då vara svårt att skilja från inflammatorisk ledsjukdom eller kristallartrit. Artros orsakar inte trötthet, feber eller förhöjda inflammationsvärden – om sådana förekommer tyder det på en annan sjukdom som behöver utredas.

Vad orsakar artros?

Artros uppstår när belastningen på leden med tiden överstiger broskets förmåga att reparera sig självt. Enligt behandlingsriktlinjerna är ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare ledskador och felställningar de viktigaste riskfaktorerna. Övervikt belastar framför allt knän och höfter och ökar risken markant. Tidigare menisk- eller korsbandsskador och frakturer nära leden kan leda till så kallad sekundär artros. Tungt fysiskt arbete med upprepad belastning spelar också en roll, medan vanlig motion – även löpning – inte orsakar artros i friska leder.

Hur utreds artros?

Utredningen har två syften: att bekräfta artros och utesluta inflammatorisk ledsjukdom, kristallartrit eller andra orsaker som kräver annan behandling. Sjukdomshistorien – vilka leder som är drabbade, smärtmönster vid belastning och vila, hur länge stelheten varar och tidigare skador – och den kliniska undersökningen av ledens rörlighet, svullnad, värme och benutväxter räcker oftast för att ställa diagnosen. Ultraljud kan visa broskförändringar, benutväxter och vätska i leden samt avslöja inflammation i ledhinnan om leden har försämrats.

Blodprov för att kontrollera inflammation och reumatiska sjukdomar tas när diagnosen är osäker eller när leder är svullna och varma. Vid artros är provsvaren normala. Behövs röntgen remitterar specialistläkaren; röntgenförändringarna används för att bekräfta diagnosen och bedöma svårighetsgraden, men avgör inte behandlingen – den beror på besvär och funktion.

Hur behandlas artros?

Artros kan inte botas, men besvär och funktion kan påverkas avsevärt. Enligt behandlingsriktlinjerna består grundbehandlingen av information om sjukdomen, strukturerad träning som stärker musklerna runt leden och viktnedgång vid övervikt – åtgärder som minskar smärtan och förbättrar funktionen hos de flesta. Läkemedel mot reumatisk värk, som lindrar smärta och inflammation, kan användas under perioder med försämring.

Injektioner i leden – kortison eller hyaluronsyra – erbjuds inte rutinmässigt vid artros, eftersom effekten är kortvarig och träning har visat sig ha minst lika god effekt. Vid svår artros med kraftigt nedsatt funktion remitteras patienten för ortopedisk bedömning. På Charlottenlund Privathospital ansvarar vi för utredning, diagnos och rådgivning om träning, vikt och läkemedelsbehandling.

När bör man söka reumatolog?

En reumatologisk bedömning är aktuell när ledsmärta kvarstår trots träning och avlastning, när det är oklart om det rör sig om artros eller inflammatorisk ledsjukdom – till exempel vid svullna, varma leder, morgonstelhet i över en halvtimme eller förhöjda inflammationsvärden hos den egna läkaren – när flera leder är drabbade eller när en led försämras upprepade gånger. Artros hos yngre personer utan känd skada bör alltid utredas.

Utredning på Charlottenlund Privathospital

Utredningen utförs av specialistläkare i reumatologi och sker polikliniskt. Det första besöket tar vanligtvis 20–30 minuter; specialistläkaren gör själv ultraljudsundersökningen, och blodprover tas samma dag om diagnosen är osäker. När artros har bekräftats får patienten råd om träning, vikt och läkemedelsbehandling, och den egna läkaren får en journalanteckning.

De flesta patienter kommer via en sjukförsäkring. Försäkringsbolagen kräver vanligtvis remiss från vårdcentralen och förhandsgodkännande innan tiden bokas. Om du betalar själv behövs ingen remiss, och priserna finns i prislistan. Tid kan bokas online dygnet runt eller per telefon på 44 98 19 21 måndag–fredag kl. 08:00–14:00. Utanför telefontiden kan den digitala telefonassistenten Anna boka, avboka och ändra tider.