Aktinisk keratos (solskador) – undersökning och behandling hos hudläkare

En specialistläkare i dermatologi undersöker grova, fjällande solskador i huden och behandlar dem med frysning, skrapning eller kräm.

Boka tid online
Kort fortalt

Aktinisk keratose (solkeratose) er ru, skællende pletter i huden, som skyldes mange års udsættelse for sol. Pletterne sidder typisk i ansigtet, på ørerne, i en skaldet hovedbund og på håndryggene. Aktinisk keratose er et forstadie, som i sjældne tilfælde kan udvikle sig til pladecellekræft i huden. På Charlottenlund Privathospital undersøges aktinisk keratose af Susanne Birkballe, speciallæge i dermatologi, med dermatoskop og efter behov en vævsprøve. Behandlingen kan være frysning, skrabning eller cremebehandling, og der aftales kontrol efter behov.

Forløbet hos hudlægen
1
Samtale
Hvor længe har pletterne været der, har man været meget i solen, og har man haft hudkræft før?
2
Undersøgelse med dermatoskop
Huden undersøges for solskader, og pletterne vurderes i forstørrelse.
3
Vævsprøve ved behov
Ser en plet anderledes ud, tages en lille vævsprøve i lokalbedøvelse.
4
Behandling
Frysning, skrabning eller cremebehandling – afhængigt af antal og tykkelse.
5
Kontrol
Effekten vurderes, og huden ses efter for nye pletter.

Vad är aktinisk keratos?


Aktinisk keratos uppstår när solens ultravioletta strålar under många år skadar cellerna i hudens yttersta lager. Cellerna börjar dela sig oregelbundet, och en grov, fjällande fläck bildas. Förändringen finns bara i överhuden och är inte cancer, men betraktas som ett förstadium till skivepitelcancer i huden.

Enligt de europeiska riktlinjerna är aktinisk keratos den vanligaste nybildningen i huden hos personer med ljus hud. Fläckarna sitter ofta på hud som är solskadad i sin helhet. Därför undersöker hudläkaren inte bara den enskilda fläcken, utan hela det solutsatta området.

49 %
af mændene over 45 år havde aktinisk keratose i en hollandsk befolkningsundersøgelse. Blandt kvinderne var det 28 %.
Kilde: Flohil et al., Rotterdam-studiet, Journal of Investigative Dermatology 2013

Vem får aktinisk keratos?


Aktinisk keratos förekommer framför allt hos personer över 50 år med ljus hud som lätt bränns i solen. Risken ökar med den sammanlagda mängden sol genom livet – från utomhusarbete, idrott, semestrar i sydliga länder och solarium. Män får oftare aktinisk keratos än kvinnor, och en kal hjässa är särskilt utsatt.

Personer med nedsatt immunförsvar, till exempel efter en organtransplantation, löper större risk att få både aktinisk keratos och hudcancer och bör få huden undersökt regelbundet.



Hur ser aktinisk keratos ut?

Aktinisk keratos syns som en grov, fjällande fläck som kan vara röd, hudfärgad eller brunaktig. Den är vanligtvis från några millimeter till ett par centimeter stor. Fläcken känns ofta mer än den syns, eftersom den känns som sandpapper när man drar ett finger över den. Vissa fläckar svider eller kliar lätt.

Fläckarna sitter på hud som har utsatts för mycket sol: i ansiktet, på näsan, öronen och pannan, på en kal hjässa, på handryggarna och underarmarna. På underläppen kallas förändringen aktinisk cheilit. Huden där är torr, fjällande och blek.

Hur ser aktinisk keratos ut?


Aktinisk keratos syns som en grov, fjällande fläck som kan vara röd, hudfärgad eller brunaktig. Den är vanligtvis från några millimeter till ett par centimeter stor. Fläcken känns ofta mer än den syns, eftersom den känns som sandpapper när man drar ett finger över den. Vissa fläckar svider eller kliar lätt.

Fläckarna sitter på hud som har utsatts för mycket sol: i ansiktet, på näsan, öronen och pannan, på en kal hjässa, på handryggarna och underarmarna. På underläppen kallas förändringen aktinisk cheilit. Huden där är torr, fjällande och blek.

haandryg er typisk sted for aktinisk keratose
Aktinisk keratose på håndryggen. Når der er mange pletter i samme område, behandles ofte hele området. Foto: Dr. Thomas Brinkmeier, WIKIDERM, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Grad 1 – tunn fläck


Känns mer än den syns

Lätt rodnad och fina fjäll

Grad 2 – tydlig fläck


Syns och känns tydligt

Grov yta med fjäll

Grad 3 – tjock fläck


Hård och förtjockad

Tjocka fjäll, kan likna ett litet horn

Aktinisk keratos kan förväxlas med andra hudförändringar, till exempel åldersvårtor (seborroiska keratoser), eksem, psoriasis eller rosacea. En undersökning med dermatoskop kan skilja dem åt.

När kan aktinisk keratos utvecklas till hudcancer?


De allra flesta fläckar med aktinisk keratos utvecklas aldrig till cancer, och en del försvinner av sig själva. Men en liten andel kan utvecklas till skivepitelcancer i huden, och det går inte att på förhand se vilka fläckar det gäller.

I en amerikansk studie av 169 patienter med sammanlagt över 7 000 fläckar i ansiktet och på öronen var risken att en enskild fläck skulle utvecklas till skivepitelcancer 0,6 % efter ett år och 2,6 % efter fyra år. Däremot hade cirka 65 % av de skivepitelcancrar som uppstod utvecklats från en fläck som tidigare bedömts som aktinisk keratos.

Därför rekommenderar de europeiska riktlinjerna vanligtvis behandling, och fläckar som förändras bör undersökas.



När bör man uppsöka hudläkare?


Man bör uppsöka hudläkare om man har grova, fjällande fläckar på hud som utsatts för sol och som inte försvinner, eller om man har många sådana fläckar. En fläck bör alltid undersökas om den blir tjockare, växer snabbt, ömmar, blöder eller blir till ett sår som inte läker. Det gäller även fläckar som kommer tillbaka efter behandling och nya knölar i huden som man är osäker på – även födelsemärken som förändras.

Om man tidigare har haft hudcancer eller har nedsatt immunförsvar är det en god idé att låta undersöka huden regelbundet.

Hur undersöker hudläkaren aktinisk keratos?


Undersökningen börjar med ett samtal om solvanor, tidigare hudcancer och hur länge fläckarna har funnits. Därefter undersöks huden – inte bara de fläckar man själv har lagt märke till, utan även resten av den solutsatta huden.

Fläckarna undersöks med ett dermatoskop, ett förstoringsglas med ljus som visar mönster i huden som inte kan ses med blotta ögat. Om en fläck ser annorlunda ut, är mycket tjock eller inte har försvunnit efter behandling tas ett litet vävnadsprov under lokalbedövning. Svaret kommer vanligtvis efter 5–10 arbetsdagar.

Undersökningen utförs av Susanne Birkballe , specialistläkare i dermatologi. Om vävnadsprovet visar hudcancer planeras fortsatt behandling.


Hur behandlas aktinisk keratos?


Behandlingen väljs utifrån hur många fläckar det finns, hur tjocka de är och var de sitter. Enstaka fläckar behandlas ofta genom frysning, där fläcken fryses med en mycket kall vätska. En liten blåsa eller sårskorpa kan bildas och läker inom några veckor. Tjocka fläckar kan skrapas bort så att behandlingen når djupare.

Om det finns många fläckar i samma område, till exempel i pannan eller hårbotten, används ofta krämbehandling där hela området smörjs in under en period. Krämen behandlar även förändringar som ännu inte syns. Huden blir vanligtvis röd och irriterad under behandlingen, och specialisten går igenom vad man kan förvänta sig.

Behandlingen följs upp vid behov för att bedöma effekten och undersöka huden efter nya fläckar. Grova knölar på händerna kan också vara vårtor, som behandlas på ett annat sätt.


Hur förebygger man aktinisk keratos?


Det viktigaste sättet att förebygga är att skydda huden mot solen: håll dig i skuggan mitt på dagen, använd hatt med brätte, täckande kläder och solskyddskräm på ansiktet, öronen, händerna och en kal hjässa. Undvik solarium. Det är aldrig för sent att börja, och ett bra solskydd kan minska antalet nya fläckar.

Det är också en god idé att regelbundet kontrollera sin hud och vara uppmärksam på nya fläckar eller fläckar som förändras.


Remiss och betalning


Många sjukvårdsförsäkringar täcker undersökning hos hudläkare, men försäkringsbolagen kräver vanligtvis en remiss från den egna läkaren och ett förhandsgodkännande. Som självbetalande behövs ingen remiss. Priserna framgår av prislistan. Besöken sker på huvudmottagningen i Charlottenlund.

Vanliga frågor

  • Är aktinisk keratos farligt?

    Aktinisk keratos är inte cancer, utan ett förstadium som i sällsynta fall kan utvecklas till skivepitelcancer i huden. Därför rekommenderas vanligtvis behandling av fläckarna och att huden undersöks om en fläck förändras.

  • Hur ser aktinisk keratos ut?

    Vanligtvis syns en grov, fjällande fläck som är röd, hudfärgad eller brunaktig. Den sitter på hud som utsatts för mycket sol, till exempel i ansiktet, på öronen, den kala hjässan och handryggarna. Fläcken känns ofta mer än den syns, eftersom den känns som sandpapper.

  • Hur behandlar hudläkaren aktinisk keratos?

    Enstaka fläckar fryses eller skrapas bort. Vid många fläckar i samma område används ofta krämbehandling av hela området. Specialisten väljer behandling utifrån antal, tjocklek och placering.

  • Vilka grader av aktinisk keratos finns det?

    Aktinisk keratos delas in i tre grader efter tjocklek: grad 1 är tunna fläckar som känns mer än de syns, grad 2 är tydliga, grova fläckar och grad 3 är tjocka, hårda fläckar med fjäll.

  • Kan aktinisk keratos komma tillbaka?

    Ja. Huden runt fläckarna är ofta också solskadad, så nya fläckar kan uppstå. Därför planeras uppföljning vid behov, och ett bra solskydd är viktigt.

  • När bör en fläck undersökas för hudcancer?

    En fläck bör undersökas om den blir tjockare, växer snabbt, ömmar, blöder eller blir till ett sår som inte läker. Det gäller även fläckar som inte försvinner efter behandling.