Celiaki hos barn
Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i västvärlden. Förekomsten i Danmark uppskattas enligt Dansk Pædiatrisk Selskab till omkring 1 %, men många är odiagnostiserade eftersom de har milda eller inga symtom.
Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom där intag av gluten skadar tunntarmens slemhinna och hindrar kroppen från att ta upp näringsämnen på rätt sätt. Hos barn kan tillståndet visa sig som dålig viktuppgång, hämmad tillväxt eller mag-tarmsymtom som diarré och magsmärtor, men en del barn har bara milda eller inga synliga tecken. Celiaki smittar inte och är varken en allergi eller en kostvana, utan ett livslångt tillstånd som behandlas med glutenfri kost.
Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i västvärlden och förekommer hos omkring 1 av 200 danskar, vilket motsvarar cirka 0,5 % av befolkningen. Sjukdomen kan uppstå redan under de första levnadsåren, när barnet börjar äta glutenhaltig mat, men symtomen kan också visa sig först senare under barndomen.
Är glutenallergi och celiaki samma sak hos barn?
”Glutenallergi” är ett vardagligt uttryck som i de flesta fall syftar på celiaki – det är ingen officiell medicinsk diagnos. Celiaki är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper tarmslemhinnan när man äter gluten. Hos barn förekommer även matallergi (till exempel veteallergi) och matintolerans, som kan ge många av samma symtom som celiaki men är andra tillstånd med annan bakgrund och behandling. Endast en läkare kan avgöra vilket tillstånd det rör sig om.
Vilka symtom har barn med celiaki?
Symtomen på celiaki hos barn varierar mycket och beror ofta på åldern. Hos spädbarn och yngre barn ses vanligtvis dålig viktuppgång, svårigheter att gå upp i vikt eller direkt viktnedgång, samt lös, frekvent och illaluktande avföring. Barnen kan verka irriterade och ha en uppsvälld mage.
Hos äldre barn är det framför allt nedsatt längdtillväxt och allmänt hämmad tillväxt som kan väcka misstanke, ofta tillsammans med magsmärtor, gasbesvär och trötthet. Järnbrist utan annan förklaring är också ett vanligt fynd. En del barn har dock bara milda eller ospecifika symtom, och vissa har inga alls – i dessa fall upptäcks celiaki ofta genom ett blodprov som tas av en annan anledning, eller för att barnet inte följer sin förväntade tillväxtkurva.
Kan dålig tillväxt hos mitt barn bero på celiaki?
Ja, nedsatt längdtillväxt och dålig viktuppgång är några av de vanligaste tecknen på celiaki hos barn, eftersom tarmen inte kan ta upp näringsämnena från maten på rätt sätt. Om ett barn inte följer sin förväntade tillväxtkurva utan någon annan förklaring är celiaki ett av de tillstånd som läkaren vanligtvis undersöker med hjälp av ett blodprov.
Orsaker till celiaki hos barn
Celiaki uppstår när immunförsvaret reagerar onormalt på gluten – ett protein som finns i vete, råg och korn. Reaktionen skadar tarmluddet, de små fingerliknande utskotten i tunntarmen som normalt ser till att näringsämnen från maten tas upp.
Sjukdomen är starkt ärftligt betingad. Nästan alla med celiaki har vissa vävnadstyper, som kallas HLA-DQ2 eller HLA-DQ8. De finns från födseln och är en förutsättning för att utveckla sjukdomen. Själva celiakin bryter dock ut först när barnet börjar få gluten i kosten. Om en nära släkting har celiaki löper barnet själv en ökad risk och bör få relevanta antikroppar uppmätta vid symtom.
Hur utreds celiaki hos barn?
Misstanke om celiaki utreds först med blodprover där man mäter antikroppar mot transglutaminas (TG2). Dessa antikroppar är förhöjda hos de allra flesta barn med aktiv celiaki. Om blodproverna ger misstanke om celiaki är den enda undersökning som med säkerhet kan bekräfta sjukdomen ett vävnadsprov (biopsi) från tunntarmens slemhinna, som tas vid en endoskopiundersökning (gastroskopi). Det är alltid läkaren som bedömer om gastroskopi behövs i det enskilda fallet. Om det bedöms relevant remitterar vi vidare till en specialistavdelning som kan utföra undersökningen på barn.
Det är viktigt att barnet fortsätter att äta glutenhaltig kost tills utredningen är avslutad – annars kan både blodprover och en eventuell biopsi visa normala resultat trots att barnet har celiaki.
Behandling av celiaki hos barn
Celiaki kan inte botas, men kan behandlas mycket effektivt med en livslång, helt glutenfri kost. När gluten helt tas bort från kosten får tarmslemhinnan möjlighet att läka, och hos de allra flesta barn normaliseras tillståndet helt – aptiten, vikten och tillväxten kommer ofta på rätt spår igen och symtomen försvinner.
Glutenfri kost innebär att man undviker alla produkter med vete, råg och korn. De flesta barn tål certifierad glutenfri havre. I början av behandlingen kan vissa barn behöva tillskott av järn eller andra mineraler om de har utvecklat bristtillstånd.
Kan barn växa ifrån celiaki?
Celiaki är ett livslångt tillstånd som barn inte växer ifrån. Med en konsekvent glutenfri kost kan barn med celiaki dock ha normal tillväxt och utveckling och vara helt symtomfria. Det kräver däremot att kosten hålls 100 % glutenfri även framöver – även små mängder gluten kan med tiden skada tarmen igen, även om barnet inte får några akuta symtom.
Följdsjukdomar vid obehandlad celiaki hos barn
Om celiaki hos barn inte behandlas kan det med tiden leda till följdsjukdomar. De vanligaste är bristtillstånd, till exempel järn-, kalcium- och vitaminbrist, vilket kan orsaka blodbrist och på längre sikt benskörhet. Obehandlad celiaki under längre tid kan också påverka barnets tillväxt om tillståndet inte korrigeras i tid. Därför är det viktigt att ställa diagnosen tidigt och sedan följa upp barnet regelbundet för att säkerställa att kost och tillväxt utvecklas som förväntat.
När bör man söka vård
Det kan vara relevant att kontakta din läkare om ditt barn inte växer eller går upp i vikt som förväntat, har återkommande magsmärtor, förändrade avföringsvanor, oförklarlig trötthet eller järnbrist utan någon annan tydlig orsak. Om ni har en nära släkting med celiaki kan det också vara relevant att ta ett blodprov, även vid lindriga symtom.
Celiaki hos barn på Charlottenlund Privathospital
Utredningen utgår från barnets symtom och tillväxt och kan omfatta relevanta blodprov samt remiss för ytterligare undersökningar vid behov. Det är alltid den undersökande läkaren som i samråd med er bedömer den fortsatta utredningen. Om ni är osäkra på om ert barns symtom kan bero på celiaki är ni välkomna att boka tid online eller kontakta oss för att få veta mer.
Erfarenhet och kompetens på Charlottenlund Privathospital
På Charlottenlund Privathospital utreds barn med misstanke om celiaki av specialistläkare inom pediatrik. Utredningen bygger på barnets symtom och tillväxt, kompletterat med relevanta blodprover (antikroppar mot transglutaminas). Vid behov remitteras barnet vidare för vävnadsprov (biopsi). Du hittar en översikt över alla avdelningar på vår avdelningssida.
Källor:
- Dansk Pædiatrisk Selskab: Celiaki – vårdförlopp (2022).
- Ugeskrift for Læger, Diagnostiska utmaningar vid celiaki.
Vanliga frågor
Vad är celiaki hos barn?
Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom där intag av gluten skadar tunntarmens slemhinna och hindrar kroppen från att ta upp näringsämnen på rätt sätt. Hos barn kan det visa sig som att barnet inte mår bra, försämrad tillväxt eller mag-tarmsymtom. Sjukdomen behandlas med en livslång glutenfri kost.
Är celiaki och glutenallergi samma sak hos barn?
”Glutenallergi” är ett vardagligt uttryck som i de flesta fall syftar på celiaki. Celiaki är dock inte en allergi i traditionell mening, utan en autoimmun sjukdom. Hos barn måste celiaki dessutom skiljas från matallergi och matintolerans, som ger liknande symtom.
Vilka är de första tecknen på celiaki hos barn?
Hos spädbarn och små barn är tidiga tecken ofta att barnet inte mår bra, viktuppgångsproblem, uppsvälld mage och lös, illaluktande avföring. Hos äldre barn ses ofta försämrad tillväxt, magsmärtor och trötthet. Många barn har dock endast lindriga eller inga tydliga symtom.
Hur många barn har celiaki?
Celiaki förekommer hos omkring 0,5 % av Danmarks befolkning, vilket motsvarar cirka 1 av 200 personer, och sjukdomen kan uppstå redan under de första levnadsåren. Många barn har inte fått diagnosen eftersom symtomen ofta är milda eller ospecifika.
Kan dålig tillväxt hos mitt barn bero på celiaki?
Ja, försämrad längdtillväxt och att barnet inte mår bra är några av de vanligaste tecknen på celiaki hos barn, eftersom tarmen inte kan ta upp näringsämnena från maten på rätt sätt. Om ett barn inte följer sin förväntade tillväxtkurva utan någon annan förklaring undersöker läkaren vanligtvis om det kan bero på celiaki.
Hur testas barn för celiaki?
Utredningen börjar med blodprov där man mäter antikroppar mot transglutaminas. Om blodproven ger misstanke om celiaki bekräftas diagnosen vanligtvis med ett vävnadsprov från tunntarmen som tas vid en endoskopi.
Är celiaki ärftligt?
Ja, celiaki är starkt ärftligt betingat. Nästan alla med celiaki har vissa vävnadstyper (HLA-DQ2 eller HLA-DQ8), och om barnet har en nära släkting med sjukdomen löper barnet själv en ökad risk att utveckla den.
Vad får ett barn med celiaki inte äta?
Barnet ska undvika alla produkter som innehåller gluten från vete, råg och korn. De flesta barn med celiaki tål certifierad glutenfri havre, men vanlig havre kan vara förorenad med gluten från andra sädesslag.
Kan barn växa ifrån celiaki?
Nej, celiaki är ett livslångt tillstånd som barn inte växer ifrån. Med en konsekvent glutenfri kost kan barn med celiaki dock ha normal tillväxt och utveckling och vara helt symtomfria.
Vad händer om celiaki hos barn inte behandlas?
Obehandlad celiaki kan med tiden leda till bristtillstånd, till exempel järn-, kalcium- och vitaminbrist, och påverka barnets tillväxt. Med glutenfri kost normaliseras tillståndet hos de allra flesta, vilket understryker vikten av att ställa diagnosen tidigt.
Läs också om
- matallergi hos barn
- förstoppning hos barn
- magsmärtor hos barn