Kronisk bihåleinflammation (kronisk rhinosinuit): utredning och operation (FESS)
Kronisk bihåleinflammation är ett långvarigt inflammationstillstånd i näsans och bihålornas slemhinna, som orsakar nästäppa, tryck i ansiktet, sekret och ofta nedsatt luktsinne. De flesta kan behandlas med läkemedel och nässköljning; om det inte räcker kan en endoskopisk bihåleoperation bli aktuell. På Charlottenlund Privathospital utför specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar undersökningar och medicinsk behandling på flera platser i Danmark, och operationerna utförs i Charlottenlund.
Vad är kronisk bihåleinflammation?
Bihålorna är luftfyllda hålrum i ansiktets ben – pannhålor, käkhålor, silbensceller och kilbenshålor – som alla står i förbindelse med näsan genom smala öppningar. Vid kronisk bihåleinflammation är slemhinnan i näsan och bihålorna ihållande svullen och inflammerad, så att avflödet täpps till. Tillståndet kallas kroniskt när besvären har varat i mer än 12 veckor. Enligt en översiktsartikel i Ugeskrift for Læger har omkring 9 % av danskarna kronisk bihåleinflammation när diagnosen ställs utifrån både symtom och endoskopisk undersökning, och omkring 4 % har näspolyper – alltså knappt hälften av fallen. Kronisk bihåleinflammation är inte en vanlig infektion, utan en ihållande inflammationsreaktion i slemhinnan och behandlas därför som regel inte med antibiotika.
Vilka symtom ger kronisk bihåleinflammation?
Enligt de europeiska riktlinjerna (EPOS 2020) ställs diagnosen när man i mer än 12 veckor har haft minst två av följande symtom, varav det ena måste vara nästäppa eller sekret: nästäppa, sekret från näsan eller ner i svalget, tryck eller smärta i ansiktet och nedsatt luktsinne. Många upplever dessutom trötthet, hosta och dålig sömn. Huvudvärk beror sällan enbart på bihålorna; tryck över pannan och kinderna i kombination med nästäppa och sekret tyder däremot på bihålebesvär. Symtomen måste bekräftas genom en endoskopisk undersökning av näsan eller en CT-undersökning för att diagnosen ska vara säker.
- Nästäppa
- Sekret från näsan eller ner i svalget
- Tryck eller smärta i ansiktet
- Nedsatt luktsinne
Vad är skillnaden mellan akut och kronisk bihåleinflammation – och hur länge varar den?
Akut bihåleinflammation uppstår vanligtvis i samband med en förkylning, orsakar smärta och eventuellt feber och går i de allra flesta fall över av sig själv inom 7–10 dagar. Den behandlas hos vårdcentralen. Om besvären pågår i mer än 12 veckor handlar det om kronisk bihåleinflammation, som bör bedömas av en öron-näsa-halsläkare. Om man har många episoder av akut bihåleinflammation varje år kan en operation som öppnar bihålornas avflöden i vissa fall förebygga nya episoder.
Vad är pannhåleinflammation och käkhåleinflammation?
Inflammationen kan sitta i en eller flera bihålor. Om den sitter i pannhålorna känns tryck och smärta ovanför ögonbrynen, ofta värst när man böjer sig framåt; det kallas pannhåleinflammation. Om den sitter i käkhålorna känns tryck i kinderna och ibland ömhet i tänderna i överkäken; det kallas käkhåleinflammation. Ensidig käkhåleinflammation kan ha sitt ursprung i en tandrot och då behöver en tandläkare undersöka tanden. Vid kronisk bihåleinflammation är silbenscellerna mellan ögonen nästan alltid påverkade, och det är oftast därifrån näspolyper växer.
Hur undersöks bihålorna?
Undersökningen består av ett samtal och en endoskopisk undersökning av näsan, där specialistläkaren letar efter svullna slemhinnor, sekret och näspolyper och bedömer om en sned nässkiljevägg eller förstorade näsmusslor bidrar till besvären. Vid misstanke om allergi kompletteras undersökningen med en allergiutredning, och vid astmasymtom hänvisas patienten till sin vårdcentral. Före en operation måste det finnas en CT-undersökning av bihålorna som enligt Dansk Rhinologisk Selskab får vara högst ett år gammal. CT-undersökningar utförs inte på Charlottenlund Privathospital; specialistläkaren hänvisar till en undersökning eller beställer en ny utifrån en redan utförd undersökning. Förundersökningen kan göras på sjukhusets mottagningar på flera platser i Danmark.
Hur behandlas kronisk bihåleinflammation utan operation?
Förstahandsbehandlingen är daglig nässköljning med saltvatten och kortisonnässpray, som dämpar inflammationen i slemhinnan. Vid näspolyper eller svåra besvär kan behandlingen kompletteras under en period efter specialistläkarens bedömning. Antibiotika rekommenderas inte rutinmässigt. Behandlingen inleds och följs upp på Charlottenlund Privathospital, och många får med ihållande medicinsk behandling en nivå med få besvär. Operation övervägs först när den medicinska behandlingen inte har hjälpt tillräckligt. Biologiska läkemedel mot svåra näspolyper ges endast inom sjukhusvården; om det finns indikation för sådan behandling remitteras man dit.
Hur går en bihåleoperation till (ESS, FESS och CAS-FESS)?
Operationen kallas endoskopisk bihålekirurgi (ESS) – tidigare FESS, Functional Endoscopic Sinus Surgery – och kallas CAS-FESS när kirurgen använder datornavigering (Computer Assisted Surgery), som visar instrumentens placering på patientens egen CT-bild under ingreppet. Operationen görs genom näsborrarna under narkos och tar ungefär en och en halv timme. Syftet är att skapa ett bestående avflöde från bihålorna till näsan genom att vidga de naturliga öppningarna och avlägsna polyper och inflammerad vävnad. På Charlottenlund Privathospital öppnas i de flesta fall alla bihålor, och datornavigering används. Om nässkiljeväggen samtidigt är sned eller näsmusslorna förstorade kan detta åtgärdas under samma narkos, om det har avtalats vid förundersökningen. Operationerna utförs på operationsavdelningen i Charlottenlund.
Hur länge är man sjukskriven efter en bihåleoperation?
Efter operationen observeras man i några timmar och får åka hem samma dag; övernattning behövs bara i sällsynta fall. De första dagarna är näsan täppt och det kommer blodblandat sekret. De flesta är sjukskrivna i ungefär en vecka, beroende på arbetet. Två uppföljningsbesök ingår: efter cirka 10 dagar, då näsan undersöks och rengörs, och efter cirka två månader. Dessutom rekommenderas en extra kontroll efter 1 år hos den egna öron-näsa-halsläkaren. Operationen tar inte bort orsaken till inflammationen, så nässpray och nässköljning med saltvatten fortsätter man därför vanligtvis med efteråt. Näspolyper kan komma tillbaka: enligt danska siffror som Medicinrådet har sammanställt opereras omkring 18 % på nytt under en period på flera år.
Vårdprocessen på Charlottenlund Privathospital
Vårdförloppet börjar med en förundersökning hos en specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar – i Charlottenlund eller på någon av sjukhusets övriga mottagningar. Här lägger man upp en plan för medicinsk behandling och följer upp effekten. Om operation blir aktuell går man igenom CT-undersökningen och kommer överens om ingreppets omfattning. Operationen görs i Charlottenlund och utförs av specialistläkare med bihålekirurgi som specialområde, bland andra Jacob Fisker och Kåre Håkansson. Uppföljningsbesöken efter operationen sker efter cirka 10 dagar och cirka två månader.
Läs även om
Vanliga frågor
Vad är kronisk bihåleinflammation?
Bihålorna består av pannhålor, silbenshålor, käkhålor och kilbenshålor, som är hålrum i skallen där inflammation kan uppstå. Bihålorna står i förbindelse med näsan, och vid inflammation blockeras dessa avflödesgångar. Om tillståndet varar i mer än 12 veckor kallas det kronisk bihåleinflammation.
Symtomen på kronisk bihåleinflammation påminner mycket om symtomen på en förkylning. Vid kronisk bihåleinflammation känner man ofta tyngdkänsla och tryck kring näsan, ansiktssmärta, nedsatt luktsinne, nästäppa, snuva och andningsbesvär. Det beror på att inflammationen blockerar gångarna mellan bihålorna och näsan. Symtomen kan kännas på ena eller båda sidorna av ansiktet.
Hur uppstår kronisk bihåleinflammation?
Kronisk bihåleinflammation är ett vanligt tillstånd som omkring 9 % av befolkningen har. Det finns många orsaker till tillståndet, bland annat allergi, trånga bihålegångar, sned nässkiljevägg, rökning och näspolyper. I vissa fall går det inte att hitta orsaken.
Akut bihåleinflammation är en akut sjukdom med smärta och eventuellt feber, som orsakas av en infektion. Den uppstår oftast i samband med en förkylning och varar i några veckor, varefter den går över. Om man har många episoder av akut bihåleinflammation kan man i vissa fall erbjuda en operation där bihålorna öppnas för att förebygga nya besvär.
Akut bihåleinflammation går i de allra flesta fall över av sig själv efter 7–10 dagar, men hos vissa kan bihålorna fortsätta vara inflammerade och fyllda med slem. Om tillståndet varar i mer än 12 veckor handlar det om kronisk bihåleinflammation, som behöver behandlas med läkemedel eller operation.
Bihålornas funktion
Om man känner på pannbenet, på båda sidor om näsan och i området mellan ögonen och näsan, kan man tro att ansiktsbenet är massivt där. Men så är det inte – mellan benets utsida och insida finns ett hålrum. Detta hålrum kallas en bihåla.
Man vet inte helt och hållet varför vi över huvud taget har bihålor. Vissa har föreslagit att de luftfyllda hålrummen minskar skallens vikt, medan andra menar att bihålorna fungerar som en deformationszon i en bil, så att slag mot pannan och näsan inte når hjärnan. Vi vet att bihålekirurgi inte påverkar röstens klang, och bihålorna har ingen funktion för näsan.
Hur länge är man sjukskriven efter en bihåleoperation?
De flesta är sjukskrivna i ungefär en vecka, beroende på arbetet. Man får åka hem samma dag och får uppföljning efter cirka 10 dagar och cirka två månader.
Behöver man göra en CT-undersökning före en bihåleoperation?
Ja. Det måste finnas en CT-undersökning av bihålorna som är högst ett år gammal. CT-undersökningar utförs inte på Charlottenlund Privathospital; specialistläkaren hänvisar till en undersökning eller beställer en befintlig undersökning.
Kan näspolyper komma tillbaka efter en operation?
Ja. Operationen tar inte bort orsaken till inflammationen och därför fortsätter man vanligtvis med nässpray och nässköljning med saltvatten. Enligt danska siffror opereras omkring 18 % på nytt under en period på flera år.