Bindvävssjukdomar – utredning av Sjögrens syndrom, lupus och sklerodermi på Charlottenlund Privathospital

Vad är en bindvävssjukdom?



Bindväv finns överallt i kroppen – i leder, senor, hud, körtlar, blodkärl och organ. Vid en autoimmun bindvävssjukdom bildar immunförsvaret antikroppar mot kroppens egna celler, och inflammationen kan därför visa sig på många ställen samtidigt. Det förklarar varför en och samma sjukdom kan ge både ledsmärta, utslag, torra ögon, trötthet och påverkan på njurar eller lungor. Sjukdomarna är kroniska, men förloppet är milt till måttligt hos de flesta och kan följas upp och behandlas.

Enligt Dansk Reumatologisk Selskabs nationella behandlingsriktlinjer drabbar lupus (SLE) omkring 90 % kvinnor, vanligtvis i fertil ålder, med en medianålder på 32 år vid första symtomet. Förekomsten i Danmark är cirka 45 per 100 000. Sjögrens syndrom är enligt sällskapets riktlinjer också betydligt vanligare hos kvinnor, och 60–70 % av patienterna har ingen påverkan på inre organ och ett godartat sjukdomsförlopp, där besvären främst består av torrhet, trötthet och smärta.

Vilka symtom ger bindvävssjukdomar?



Symtomen varierar beroende på sjukdomen, men vissa gemensamma drag återkommer: uttalad trötthet, ledsmärta eller svullna leder, utslag eller ljuskänslig hud, torra ögon och mun, vita och kalla fingrar i kyla (Raynauds fenomen), sår i munnen, håravfall och perioder med lätt feber. Många har symtom i månader eller år innan diagnosen ställs, eftersom varje symtom för sig kan ha många andra förklaringar.

Sjögrens syndrom orsakar framför allt torrhet i ögon och mun eftersom tår- och spottkörtlarna angrips. Det visar sig som en gruskänsla och sveda i ögonen, svårigheter att svälja torr mat, hål i tänderna och svullna spottkörtlar. Trötthet, ledsmärta och torr hud är vanligt, och vissa upplever yrsel och stickningar i händer och fötter. Lupus visar sig oftast med ledsmärta, utslag – klassiskt över kinder och näsrygg – ljuskänslighet, munsår och trötthet; hos vissa påverkas njurar, blod, lungor eller nervsystem. Sklerodermi börjar vanligen med Raynauds fenomen och förtjockad, stram hud på fingrar och händer och kan drabba matstrupe, lungor och njurar.

Vad orsakar bindvävssjukdomar?

Orsaken är inte känd. Sjukdomarna uppstår när en ärftlig benägenhet kombineras med utlösande faktorer – hormoner, solljus, infektioner, rökning eller vissa läkemedel – och immunförsvaret börjar reagera mot kroppens egen vävnad. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män, vilket tyder på att könshormoner spelar en roll. Sjukdomarna smittar inte och ärvs inte direkt, men förekommer oftare i familjer med annan autoimmun sjukdom.

Hur utreds bindvävssjukdomar?

Utredningen börjar med en grundlig sjukdomshistoria, där specialistläkaren systematiskt frågar om symtom från alla organsystem – hud, slemhinnor, leder, ögon, mun, lungor, njurar och nervsystem – samt om autoimmuna sjukdomar i familjen. Den kliniska undersökningen omfattar leder, hud, slemhinnor, spottkörtlar och blodkärl.

Blodproverna är centrala: antinukleära antikroppar (ANA) är det första provet och måste enligt de aktuella internationella klassifikationskriterierna för lupus (EULAR/ACR 2019) vara positivt innan diagnosen kan övervägas. Därefter kompletteras utredningen med specifika antikroppar – bland annat anti-dsDNA vid lupus, anti-SSA och anti-SSB vid Sjögrens syndrom samt sklerodermirelaterade antikroppar – liksom inflammationsvärden, blodvärde, njur- och levervärden samt urinprov. Vid misstanke om Sjögrens syndrom mäts tår- och salivproduktion, och ultraljud av spottkörtlarna kan bidra till diagnosen. Om det behövs vävnadsprov från läpp eller hud, lungundersökning eller annan bilddiagnostik remitterar specialistläkaren patienten vidare.

Ett positivt ANA-svar betyder inte i sig att man har en bindvävssjukdom – provet är positivt hos en del friska personer. Diagnosen ställs utifrån den samlade bilden, och det är ofta just det som en reumatologisk utredning ger besked om: antingen en diagnos med en plan eller ett välgrundat avfärdande.

Hur behandlas bindvävssjukdomar?

Behandlingen anpassas efter vilka organ som är drabbade och hur aktiv sjukdomen är. Vid Sjögrens syndrom är behandlingen främst symtomlindrande: tårersättning och ögongel, munvård och salivstimulerande medel, regelbundna tandläkarbesök och träning, som enligt Ugeskrift for Læger har visat effekt på både smärta och trötthet. Vid lupus och sklerodermi används läkemedel som dämpar immunförsvarets aktivitet, stegvis utifrån sjukdomens svårighetsgrad, i kombination med solskydd, rökstopp och träning. Enligt behandlingsriktlinjerna för lupus är information om sjukdomen, dess förlopp och behandling en central del av vården.

På Charlottenlund Privathospital görs utredning och diagnostik, behandling som kan ges polikliniskt inleds samt kontroller och rådgivning erbjuds. Bindvävssjukdom som påverkar njurar, lungor, hjärta eller nervsystem behandlas på sjukhus; om utredningen visar att det behövs remitteras patienten vidare med den färdiga utredningen, så att vården kan fortsätta utan dröjsmål.

Sjögrens syndrom utreds ofta i samarbete med sjukhusets specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar, när spottkörtlar, slemhinnor eller yrsel ingår i symtombilden.

När bör man söka reumatolog?

En reumatologisk bedömning är relevant vid kombinationer av symtom från flera organsystem – till exempel ledsmärta tillsammans med utslag, torra ögon och mun tillsammans med trötthet eller Raynauds fenomen tillsammans med strama fingrar – och alltid när husläkaren har påvisat positiv ANA eller andra autoantikroppar. Det gäller också vid oförklarad trötthet och ledsmärta hos kvinnor i fertil ålder och när en känd bindvävssjukdom behöver omprövas.

Utredning och behandling på Charlottenlund Privathospital

Utredningen görs av specialistläkare i reumatologi och sker polikliniskt. Det första besöket tar vanligtvis en halvtimme; blodprover och ultraljud kan ofta tas samma dag. Svaren och den samlade bedömningen ges vid ett uppföljande besök eller per telefon efter överenskommelse, och patienten följs av samma specialistläkare.

De flesta patienter kommer via en sjukvårdsförsäkring; försäkringsbolagen kräver vanligtvis remiss från husläkare och förhandsgodkännande innan tiden bokas. Som privatbetalande behövs ingen remiss, och priserna finns i prislistan. Tid kan bokas online dygnet runt eller per telefon 44 98 19 21 måndag–fredag kl. 08:00-14:00. Utanför telefontiden kan den digitala telefonassistenten Anna boka, avboka och ändra tider. [Knapp: Boka tid online → /online-booking]