Återkommande näsblod – orsaker och behandling
Näsblod är mycket vanligt och oftast ofarligt. Om det återkommer blir det dock besvärande, och hos vuxna bör en plötsligt uppkommen blödning alltid undersökas av en specialistläkare. Ofta kan orsaken hittas och behandlas vid samma besök.
Vad är näsblod?
Näsblod är en blödning från slemhinnan inne i näsan. I de allra flesta fall kommer blodet från ett litet nätverk av blodkärl framtill på nässkiljeväggen – området kallas locus Kiesselbachii. Kärlen ligger tätt under en tunn slemhinna och brister lätt när slemhinnan blir irriterad.
Enligt en översiktsartikel i Ugeskrift for Læger får omkring 60 % näsblod minst en gång i livet, men endast omkring 6 % behöver läkarbehandling och 1-2 % behandlas kirurgiskt. Barn och vuxna över 35 år löper störst risk.
Man skiljer mellan främre och bakre näsblod. Främre blödningar är de allra vanligaste och kan oftast behandlas med ett kort ingrepp. Bakre blödningar kommer från större kärl längre in i näsan, är ovanligare och kan kräva operation.
Varför får man ofta näsblod?
Den vanligaste orsaken är att slemhinnan över de små blodkärlen framtill i näsan blir irriterad. Det kan bero på att man petar sig i näsan, allergi , tobaksrök eller nässpray som träffar nässkiljeväggen. Vissa läkemedel kan göra slemhinnan tunnare, och vid behandling med blodförtunnande läkemedel börjar blödningen lättare och kan vara svårare att stoppa.
Blödningen kan komma plötsligt och utan synlig anledning – även på natten eller på morgonen. Det betyder inte i sig att något är fel. Om det händer upprepade gånger finns det dock god anledning att få näsan undersökt, så att orsaken kan hittas. Om näsan samtidigt är täppt kan det undersökas vid samma besök.
Näsblod hos barn – när bör barnet undersökas?
Många små barn har perioder med återkommande näsblod, som ofta går över av sig själva. Hos barn kommer blödningen i omkring 9 av 10 fall från näsans främre del, vanligtvis från locus Kiesselbachii.
Om barnet blöder ofta eller om blödningarna påverkar vardagen kan en specialistläkare inom öron-näsa-hals-sjukdomar bedöma om kärlet bör stängas. På Charlottenlund Privathospital behandlas barn från 2 års ålder. Erfarenheten visar att lokalbedövning sällan är en bra upplevelse för barn under 15 år, så barn får alltid en kort narkos och sover medan kärlet stängs.
När bör vuxna få näsblod undersökt?
När en vuxen plötsligt börjar blöda från näsan bör en specialistläkare undersöka näsan. Syftet är att säkerställa att det inte finns någon annan orsak än ett irriterat blodkärl och att välja den mest effektiva behandlingen. Detsamma gäller när blödningarna återkommer gång på gång, är kraftiga eller svåra att stoppa.
Näsblod och blodförtunnande läkemedel
Patienter som behandlas med blodförtunnande läkemedel kan också få näsan undersökt och behandlad på Charlottenlund Privathospital. Läkemedlet bör inte pausas utan överenskommelse med den egna läkaren.
Vad kan man själv göra åt återkommande näsblod?
Första steget är att hitta den utlösande orsaken. Ofta hjälper det att sluta peta sig i näsan, ändra teknik när man använder nässpray eller smörja vaselin i näsborrarna morgon och kväll under en period. Om blödningarna fortsätter kan kärlet stängas med ett kort ingrepp.
Hur går kärlbränning i näsan till?
Kärlbränning i näsan – på läkarspråk bipolär elektrokoagulation – är det vanligaste ingreppet vid återkommande näsblod. Ofta behövs ingen separat förundersökning: man kan undersökas och behandlas vid samma besök, och det kan utföras på alla sjukhusets mottagningar på flera orter i Danmark.
Om läkaren och patienten väljer lokalbedövning läggs en liten tuss med bedövningsmedel i näsan. Efter några minuter är slemhinnan runt kärlet bedövad och specialistläkaren stänger kärlet med en liten elektrisk pincett som värmer området skonsamt. Till sist läggs en tunn gasremsa med fet salva i näsborren, och man kan gå hem.
Ingreppet kan också utföras i kort narkos om man hellre vill sova under behandlingen. Efter narkosen stannar man en kort stund för observation och åker sedan hem samma dag.
Främre näsblod
- Kommer från de små blodkärlen framtill på nässkiljeväggen och är den klart vanligaste formen.
- Behandlas med bipolär kärlbränning i lokalbedövning eller narkos.
- Kan utföras på alla mottagningar. Barn från 2 års ålder behandlas i narkos.
-
Bakre näsblod
- Kommer från större blodkärl längre in i näsan och är ovanligt.
- Behandlas med en operation i narkos där de tillförande artärerna stängs.
- Utförs på operationsavdelningen i Charlottenlund.
-
Vad gör jag om blödningen kommer längre in i näsan?
Bakre näsblod kommer från större blodkärl djupt inne i näsan och kan inte alltid behandlas i lokalbedövning. En dansk översiktsartikel anger att omkring en tredjedel av de patienter som behöver läggas in på sjukhus för näsblod blöder bakifrån. I de sällsynta fall då blödningarna fortsätter stänger en näs- och bihålekirurg en eller flera av de artärer som försörjer området – till exempel arteria sphenopalatina eller arteria ethmoidalis anterior. Operationen utförs i narkos på operationsavdelningen i Charlottenlund.
Hur ser förloppet ut efter behandlingen?
De flesta har bara lätt obehag de första dagarna, men en mindre blödning kan förekomma. Dagliga aktiviteter kan vanligtvis återupptas efter 4-7 dagar, medan fysiskt krävande aktiviteter bör vänta omkring 14 dagar. Efter operation för bakre blödning kan en kortare sjukskrivning behövas. De flesta kan börja arbeta igen inom en vecka, och hårt fysiskt arbete kan återupptas efter 14 dagar.
Under dagarna efter behandlingen rekommenderas att sova med höjd huvudända och att undvika varma bad, solbad, alkohol samt stark eller varm mat. Specialistläkaren går igenom efterförloppet och smärtlindringen på behandlingsdagen.
Behandling av näsblod på Charlottenlund Privathospital
Näsblod utreds och behandlas av specialistläkare inom öron-näsa-hals-sjukdomar på huvudkliniken i Charlottenlund och på sjukhusets mottagningar på flera orter i Danmark. Kärlbränning i näsan kan utföras på alla mottagningar i lokalbedövning eller narkos, medan operation vid bakre blödning utförs i Charlottenlund. Sjukhusets övriga öron-näsa-hals-operationer finns samlade på en sida.
Remiss och betalning
De flesta patienter kommer via en sjukvårdsförsäkring. Försäkringsbolagen kräver vanligtvis remiss från den egna läkaren och förhandsgodkännande. Som privatbetalande behövs ingen remiss, och priserna finns i prislistan. Om man har väntat mer än 30 dagar inom den offentliga vården kan man ha rätt till behandling som betalas av regionen genom det utökade fria sjukhusvalet. Tid kan bokas online dygnet runt.
Læs også om
Næseblod undersøges ofte sammen med andre gener fra næsen.
Vanliga frågor
Varför blöder jag från näsan?
Oftast beror det på att slemhinnan över de små blodkärlen framtill på nässkiljeväggen är irriterad – till exempel av att man petar sig i näsan, allergi, tobaksrök eller nässpray. Vissa läkemedel kan göra slemhinnan tunnare. Små barn har ofta perioder med näsblod som går över av sig själva. Hos vuxna bör plötsligt uppkommet näsblod undersökas av en specialistläkare.
Vad kan jag själv göra?
Först måste den utlösande orsaken hittas. Ofta räcker det att sluta peta sig i näsan, ändra teknik när man använder nässpray eller smörja vaselin i näsborrarna morgon och kväll under en period.
Vad kan specialistläkaren göra?
Det blödande blodkärlet stängs med bipolär kärlbränning. Vuxna kan välja lokalbedövning eller kort narkos. Barn behandlas från 2 års ålder i narkos och sover under ingreppet. Man åker hem samma dag.
Är näsblod farligt?
Näsblod är i regel ofarligt. Omkring 60 % får näsblod någon gång i livet, men endast omkring 6 % behöver läkarbehandling. Om blödningarna kommer ofta eller plötsligt uppstår hos en vuxen bör näsan undersökas av en specialistläkare.
Heter det näsblod eller näsblödning?
Båda ordena används och betyder samma sak. Den medicinska termen är epistaxis.
Kan man behandla näsblod om man tar blodförtunnande läkemedel?
Ja. Patienter som behandlas med blodförtunnande läkemedel kan undersökas och behandlas på Charlottenlund Privathospital. Läkemedlet bör inte pausas utan överenskommelse med den egna läkaren.