Svetendens (hyperhidros) – utredning hos hudläkare
En specialistläkare i dermatologi tar reda på varför man svettas för mycket och vilken behandling som är lämplig.
Svedtendens (hyperhidrose) betyder, at man sveder mere, end kroppen har brug for til at regulere temperaturen – oftest under armene, i håndfladerne, under fødderne eller i ansigtet. Primær svedtendens begynder typisk i teenageårene eller som ung voksen og skyldes ikke en anden sygdom, mens sekundær svedtendens kan skyldes sygdom eller medicin. På Charlottenlund Privathospital udredes svedtendens hos børn og voksne af Susanne Birkballe, speciallæge i dermatologi. Udredningen afklarer, hvilken type svedtendens der er tale om, hvor udbredt den er, og hvilke behandlinger der er relevante. Er der behov for behandling, som ikke tilbydes på privathospitalet, henvises man videre.
Vad är svetendens?
Svetendens innebär att man svettas så mycket att det överstiger kroppens behov av att hålla temperaturen. Det är inte farligt, men kan påverka vardagen mycket: blöta händer som gör det svårt att ta i hand eller skriva, skjortor som behöver bytas under dagen och fötter som glider i skorna. Enligt en tysk översiktsartikel upplever omkring hälften av dem som har svetendens att det försämrar livskvaliteten.
Man skiljer mellan två former. Primär svetendens är vanligast. Den förekommer på bestämda ställen, vanligtvis på båda sidor av kroppen, och beror på överaktivitet i den del av nervsystemet som styr svettkörtlarna. Mellan 2 och 5 % av befolkningen har primär svetendens, och 30–65 % har andra i familjen med samma problem.
Sekundär svetendens beror på något annat – till exempel en sjukdom, hormonförändringar i klimakteriet eller biverkningar av läkemedel. Den förekommer oftare över hela kroppen och kan också uppstå på natten. Då är det orsaken som behöver hittas och behandlas.
Var på kroppen sitter svetendensen?
De flesta med primär svetendens svettas under armarna. I en stor amerikansk undersökning hade 65 % svetendens i armhålorna, antingen enbart där eller tillsammans med andra ställen. Handflator, fotsulor, ansikte och hårbotten är också vanliga ställen, och många har besvär på flera ställen samtidigt.
Fukt från svett kan ge andra hudbesvär. Värme och fukt kan ge ett kliande utslag med små röda knottror, och i ljumskarna och runt ändtarmsöppningen kan fukten ge klåda i underlivet och runt ändtarmen. Hos vissa utlöser svett och värme små, kliande kvaddlar – en form av nässelutslag.
När bör man söka läkare för svetendens?
Man bör söka läkare om svetendensen påverkar arbete, skola eller sociala situationer eller om vanlig antiperspirant inte hjälper. Det är också relevant att bli undersökt om huden blir irriterad av produkterna man använder mot svett – det kan bero på kontaktdermatit.
Om svetendensen kommer plötsligt, förekommer över hela kroppen eller om man svettas på natten bör den egna läkaren undersöka det först. Det gäller särskilt om man samtidigt har feber, går ner i vikt, har hjärtklappning eller känner sig sjuk, eftersom det kan tyda på en sjukdom som behöver behandlas.
Hur går utredningen hos hudläkaren till?
Utredningen börjar med ett samtal om när svetendensen började, var den förekommer, hur ofta den uppstår och om den också kommer på natten. Hudläkaren frågar om sjukdomar, läkemedel och om andra i familjen har samma problem, samt hur mycket det påverkar vardagen. Ofta används ett kort frågeformulär där man själv bedömer hur besvärande svetendensen är.
Därefter undersöks huden där man svettas, och hudläkaren letar efter tecken på eksem, svamp eller andra hudförändringar som kan hänga ihop med fukten.ermatologi
På Charlottenlund Privathospital gör Susanne Birkballe, specialistläkare i dermatologi, utredningen. Utifrån samtalet och undersökningen bedömer hon om svetendensen är primär eller sekundär. Om något tyder på en bakomliggande sjukdom kommer man överens om vilka blodprov eller undersökningar som ska göras.
Vilka behandlingar finns mot svetendens?
Behandlingen beror på var svetendensen sitter och hur mycket besvär den orsakar. Enligt internationella rekommendationer börjar man med det enklaste och går vidare ett steg om det inte hjälper:
- Antiperspirant med hög halt aluminiumsalt, som appliceras på kvällen
- Kräm som dämpar svettkörtlarnas aktivitet
- Behandling med svag likström i vatten (jontofores) för händer och fötter
- Injektioner som blockerar nerverna till svettkörtlarna, vanligtvis under armarna eller i handflatorna
- Tabletter som minskar svettproduktionen i hela kroppen
- Operation i sällsynta fall
Hudläkaren går igenom alternativen och lägger upp en plan. Vid sekundär svetendens är det den bakomliggande orsaken som ska behandlas. Om det behövs en behandling som inte erbjuds på Charlottenlund Privathospital får man en remiss vidare.
Vad kan man göra själv?
Många mår bättre med enkla förändringar i vardagen. Antiperspirant fungerar bäst på torr hud på kvällen, eftersom svettkörtlarna är minst aktiva på natten. Kläder i bomull, ull eller funktionsmaterial leder bort fukten från huden, och löst sittande kläder ger mindre svett än åtsittande kläder. Byt gärna strumpor under dagen, och skor som kan torka mellan användningarna ger mindre besvär. Stark mat, alkohol och kaffe kan förvärra svetendensen hos vissa.
Svetendens hos barn och ungdomar
Primär svetendens börjar vanligtvis mellan 14 och 25 års ålder, men kan också börja i barndomen – särskilt i handflator och fotsulor. Hos barn och ungdomar kan det påverka skolarbetet och det sociala livet, och många väntar länge med att prata om det. Om barnet samtidigt har eksem kan svett och värme förvärra klådan vid barneksem. Hudläkaren tar emot barn i alla åldrar och bedömer vilken behandling som passar barnets ålder.
Remiss och betalning
Många sjukvårdsförsäkringar täcker undersökning hos hudläkare, men försäkringsbolagen kräver vanligtvis remiss från den egna läkaren och ett förhandsgodkännande. Som privatbetalande behövs ingen remiss. Priserna framgår av prislistan. Besöken sker på huvudkliniken i Charlottenlund.
Vanliga frågor
Vad är svetendens?
Svetendens (hyperhidros) innebär att man svettas mer än kroppen behöver för att reglera temperaturen. Den förekommer oftast under armarna, i handflatorna, under fötterna eller i ansiktet.
Vad är skillnaden mellan primär och sekundär svetendens?
Primär svetendens beror inte på någon annan sjukdom, börjar vanligtvis i tonåren eller som ung vuxen och förekommer på bestämda ställen. Sekundär svetendens beror till exempel på sjukdom, klimakteriet eller läkemedel och förekommer oftare över hela kroppen.
Hur många har svetendens?
Mellan 2 och 5 % av befolkningen har primär svetendens. I en dansk undersökning uppgav 9 % av blodgivarna att de hade svetendens.
Är svetendens ärftligt?
Primär svetendens förekommer ofta i familjer. 30–65 % av dem som har primär svetendens har andra i familjen med samma problem.
När ska man söka läkare för svetendens?
Man bör söka läkare om svetendensen påverkar vardagen eller om vanlig antiperspirant inte hjälper. Svettningar över hela kroppen, nattsvettningar, feber eller viktminskning bör undersökas av den egna läkaren.
Hur behandlas svetendens?
Behandlingen beror på var svetendensen sitter och hur mycket besvär den orsakar. Vanligtvis börjar man med antiperspirant med hög halt aluminiumsalt och går vidare till exempelvis jontofores, injektioner eller tabletter om det inte hjälper.